Bräddningar - när avloppssystemet inte räcker till

År 2023 var ett regnigt år i Sverige, inte minst under sommaren. När det kommer kraftig nederbörd kan det bli för mycket vatten för att våra avloppsledningar och reningsverk ska hinna med. Man måste då släppa ut en del av vattnet som är på väg till reningsverken direkt, utan att det renas. Detta kallas bräddningar.

Den årliga rapporten om tillståndet i VA-Sverige från Svenskt Vatten pekar ut stora mängder bräddningar förra året, och att klimatförändringarna redan nu ökar risken för dem.

Avloppsreningsverkens viktiga roll

Att rena vatten är livsviktigt, både för vår hälsa och miljön. Våra reningsverk ser till att det smutsiga vattnet från våra avlopp och regnvattnet som samlas i brunnar förvandlas till rent vatten med hjälp av mekaniska, biologiska och kemiska reningsmetoder. I Sverige började vi bygga reningsverk på 1930-talet, efter insikten om att att när vi bara släppte ut vattnet från toaletter i närmsta vattendrag blev det hälsofarligt att bada i dem. Idag finns det över 2000 reningsverk i Sverige, och de utvecklas fortfarande för att bättre rena vattnet från mer moderna problem, som svårnedbrytbara ämnen från läkemedel, hygienvårdsprodukter och andra kemikalier.

Ett blötare Sverige med fler bräddningar

Stora delar av våra avloppssystem och reningsverk kom till för länge sedan, och är inte byggda för den mängd nederbörd under så korta tidsintervall som vi såg förra året. I och med klimatförändringarna kan vi förvänta oss ännu kraftigare regn i framtiden, och att de kommer mer ofta.

Lokal övervakning av bräddningar

Hur ser det ut i din kommun? Vi kan läsa i Svenskt vattens rapport att 30 630 623 kubikmeter obehandlat avloppsvatten bräddats under 2023 i hela Sverige, mer än dubbelt jämfört med föregående år. Avloppsreningsverken gör varje år miljörapporter där mängden bräddat avloppsvatten redovisas. Malmö stad sammanställer rapporterna från sina lokala reningsverk och redovisar samtliga bräddningar i staden i sin miljöbarometer.

Det är viktigt att övervaka bräddningarna av flera anledningar. Vattnet som bräddas kan innehålla höga halter av fosfor och kväve som vi helst inte vill sprida i våra vattendrag och sjöar då det riskerar att orsaka övergödning. Det kan också innehålla bakterier som gör att vi inte kan bada i närheten av utsläppen utan hälsorisker.

Vad kan vi göra för att minska behovet av bräddningar?

Vi kan inte styra över regnet, och vi kan inte bygga om hela landets avloppssystem med en gång, så vad för insatser kan vi egentligen göra att minska mängden vatten som måste bräddas? Framförallt handlar det om att fördröja regnvattnets väg till avloppsreningsverken, eller avleda vattnet så det inte behöver hamna där över huvud taget. Ett exempel på en insats som kan fördröja vägen till reningsverken är utjämningsmagasin, att magasinera vattnet som måste bräddas och sedan leda det tillbaka till reningsverken. Ett annat sätt är att få naturen att göra jobbet åt oss. Genom att anlägga dammar och våtmarker eller minska mängden hårdgjorda ytor kan vi både fördröja och minska den mängd vatten som måste hanteras i våra reningsverk.

Stockholms stads har i sin miljöbarometer publicerat åtgärder för att minska påverkan från spillvatten, alltså det vattnet som kommer från avloppsledningssystemet, och åtgärder som fördröjer dagvattnet, alltså det regn som faller i staden.